Lagändring gällande spelmissbruk
Spelmissbruk likställs med annat missbruk
Den första januari 2018 skedde en lagändring som jämställer spelmissbruk med alkohol- och substansmissbruk. Det medför det att kommuner och landsting har en skyldighet att arbeta förebyggande mot spelmissbruk och ge stöd och behandling åt spelmissbrukare.
Det kommer att medföra som arbetar i beroendevården som t.ex. beroendeterapeuter i högre utsträckning kommer att ställas inför klienter med spelberoende.
Spelberoende är ett växande och allvarligt problem med betydande konsekvenser för den drabbade. Idag lider cirka två procent av befolkningen i åldrarna 18–84 år av ett spelberoende, det motsvarar cirka 134 000 personer. Ett spelberoende likställs nu i en
lagändring med det beroende som drabbar den som använder narkotika, alkohol och andra kemiska substanser i en alltför stor utsträckning. Syftet är att förbättra tillgängligheten av vård och hjälp för den drabbade.
Ansvaret läggs på kommuner och landsting
För att kunna erbjuda personer som lider av ett spelberoende hjälp och vård ändrades både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen från och med årsskiftet 2017/2018. De nya bestämmelserna säger nu att det är kommuner och landsting som ansvarar för att motverka och förebygga spelmissbruk. Det är dessutom dessa aktörer som nu är skyldiga att erbjuda stöd och vård för personer som lider av spelproblem.
Under år 2015 var det så många som 90 % av Sveriges kommuner som erkände att de behövde mer kunskap om vad ett spelberoende innebar rent generellt, om det skulle bli en lagändring.
Tecken på spelberoende
Några tydliga tecken på att du eller någon i din närhet lider av ett spelberoende är bland annat att den berörda personens livskvalitet försämras på grund av spelandet. Det kan visa sig i både sociala och ekonomiska aspekter, till exempel att den drabbade förlorar en stor summa pengar men ändå fortsätter spela, blir irriterad om denne inte får spela eller måste trappa ner, samt att personen blir deprimerad eller nedstämd om han eller hon inte får spela. Ett allvarligt tecken är att den drabbade personen även ljuger för sin omgivning eller familj gällande hur mycket denne spelar.
Olika behandlingssätt
Socialstyrelsens rekommendationer handlar om att personer med ett spelmissbruk eller ett spelberoende erbjuds psykologisk och psykosocial behandling i form av KBT och kombinationen KBT och MI. Anledningen till att inte fler behandlingsalternativ inkluderats som till exempel 12 stegsmodellen eller självhjälpsgrupper är att det inte finns vetenskapliga studier gjorda på området.
I och med att ansvaret nu ligger hos kommuner och landsting kommer det vara enklare för de individer som själva bedömer att de lider av ett spelberoende att ta kontakt med rätt instans och söka aktiv hjälp.
